Ständigt dessa fördröjningar.

Försökte få tag på min kära psykiatriker idag. Givetvis så arbetar han bara måndagar och tisdagar, såklart. För ingenting här i livet ska väl gå smidigt? Nåväl, receptionsten som jag pratade med var supertrevlig och väldigt hjälpsam. Hon lämnade ett meddelande att jag önskade att han skulle skicka vidare svaret till Aleris så fort som möjligt alternativt att han skulle försöka få tag på mig så snart som möjligt när han är tillbaka. Hon var mycket förstående och skulle försöka se till så att allting gick så snabbt som möjligt. Så härligt med människor som är trevliga.

Jag tänker att han förhoppningsvis kan fixa det på måndag eller tisdag nästa vecka och så kanske de har svaret på onsdag eller torsdag på Aleris. I så fall kanske de hör av sig och vi kan boka en tid för operation. Hoppas hoppas! Det känns inte som att det är på riktigt egentligen förrän jag faktiskt har ett datum att förhålla mig till. I mitten/slutet av nästa vecka har jag säkert lite bättre koll på hur pass lång tid jag behöver för att gå ner mina kilon. Det får allt ta och sätta fart nu!

Ikväll är det promenad och Twin Peaks på agendan tillsammans med Dan. Dagen har flutit på bra på jobbet men än så länge har jag bara fått i mig en soppa och en shake och utifrån det ca 360 kcal. Har i alla fall redan druckit en liten vatten ungefär så där är jag någorlunda i fas. Nu är det bara två och en halv timme kvar på arbetsdagen och tiden går lyckligtvis väldigt snabbt de allra flesta dagarna.

Bjuder för övrigt på en bild på ett av vårens första tecken som jag såg i morse på väg till jobbet.